Fredag och alla mina goda föresatser över vad jag skulle få gjort idag har (än så länge) det gått åt pipan med. Febern är högre än vad den varit på flera dagar vilket naturligtvis är trist! I förmiddags kom päronen hit för att hämta upp lite prylar och då hade de med sig: (ouuups!)

SEMLOR!

Visserligen av det mindre slaget. Men oj så fort den slank ner. Var väl inte helt lyckat med tanke på att jag försöker hålla mig från kolhydraterna menmen, den gick ner och jag känner inget ytterligare sug och det är väl huvudsaken. Dessutom var den inte nödvändig så jag behöver inte äta någon mer.

Annars är jag mest frustrerad över att jag inte kan träna på riktigt. Köpte en ny färglad yogamatta för några veckor sedan och jag laddar för fullt för att få inviga den. Men eftersom jag ändå blir alldeles lycklig över den rosa färgen så ligger den utrullad på vardagsrumsgolvet så varje gång jag går förbi kör jag en pose eller två, lite på halvfart sådär!

Annars hänger jag mest i soffan. Magnus undrad om jag inte åtminstone skall byta till den andra soffan som omväxling. Kanske han har rätt i det. Det sägs ju att ombyte förnöjer!

Försöker ändå hålla humöret uppe så gott det går

It takes more than 10 weeks of fever to put med down!

Nog tamsat från mig, skall försöka ta mig upp ur soffan för att svänga ihop lite middag till familjen. Det blir nog tacos ikväll!

Appropå trams. Kolla in här. Så trött man blir!

Det är lite festligt att min besökarskara här på bloggen nästan har fördubblats sedan jag började lägga ut LCHF-recept för ett par veckor sedan. Kul att se att så många som 50 st har kommit hit de senaste dagarna genom att söka på LCHF-pizza på google till exempel. Ännu roligare hade det varit med lite feedback på recepten naturligvis, men jag är ändå glad över att få dela med mig.

Kommentarer på det?

Ja vad säger man. Nu är ytterligare ett läkarsamtal avklarat och jag vet inte om jag känner mig klokare för det. Tack å lov så verkar jag ha fått världens mest hängivna läkare för hon uttalade vid flera tillfällen att hon inte tänker ge sig förrän hon hittat felet på mig.

Så som ni då kan räkna ut själva har de inte gjort det än. Alla prover såg fina ut så vad de gör nu är att rikta in sig på lungorna, där lungröntgen faktiskt har visat att det finns någonting. Så nu blir det ytterligare röntgen för att kunna lista ut vad det är som gömmer sig där. Gissa hur skönt det känns att de inte släpper den pucken? Även om den skrämmer skiten ur mig...

Läkaren tyckte att jag skall fortsätta ta det lungt. Så från måndag kör jag halvtid på jobbet i två veckor. Skall bli härligt att börja jobba igen men om jag skall vara ärlig känns det ganska skönt att  få mjukstarta. Febern har ju hållt sig lite lägre denna veckan och jag hoppas att det fortsätter så.

That was alles för idag!

Det är ju inte som om frustrationen över att inte kunna träna blir mindre när det är sport på tv hela dagarna. Inte så att jag strävar efter att bli någon elitidrottare som våra skidåkare är. Men jag vill också röra på fläsket! Blir galen snart :-(

Tänkte jag skulle gå och lägga mig med huvudet kan inte riktigt sluta snurra.

Funderar på vad läkaren säger när hon ringer mig i morgon. Febern är inte borta, men den har varit lite lägre nu under de senaste dagarna. Är det på väg att ge sig nu? Planen är att jag skall jobba på fredag. Är visserligen sjukskriven veckan ut, men nu vill jag verkligen jobba och en ensam fredagkväll kan väl vara en lagom start. Tänk om de har hittat någon allvarligt fel. Skall jag fortsätta vara hemma då?

Tänk om de inte hittar något fel alls. Har jag inbillat mig att jag har haft feber i snart 10 veckor då? Är febern stressutlöst? Jag lovar, jag har fått den frågan mer än en gång... Svaret är, jag tror inte det. Nog för att jag varit trött, stressad och lite smått utarbetad under hösten, men nej jag har en gång för många år sedan varit nära att gå in i väggen och så känns det INTE nu. Känslan är inte ens i närheten av hur det kändes då.

Då vantrivdes jag på mitt jobb, hemma, med hur jag var, vem jag var...

Så är det inte alls nu. Jag ÄLSKAR mitt jobb (nästan varje dag). Jag är tillfreds (nästan jämt) hemma. Och jag är (nästan) alltid nöjd med den personen jag blivit.

Alltså, jag tror verkligen inte att jag har fått feber för att jag är stressad. Däremot stressar det mig enormt att jag aldrig blir frisk!

Jag har varit hemma från jobbet i två veckor nu. Två veckor som jag visserligen har fått ta igen mig på. (Är faktiskt så utsövd att det inte är några större problem att gå upp med barnen på morgonen), men annars har jag inte fått så mycket gjort. Jag har MASSOR på hög som jag har kiunnat sysselsätta mig med. En del har jag fått gjort. Men energi nog att göra allt jag velat har jag inte haft.

Tänk så många vänner jag kunde passat på att ringa. Till alla de som jag är så dålig på att höra av mig till...

Nä, mycket film har det blivit. Och mycket bloggande ;-)

Tränat har jag knappt kunnat göra. Har kört några mycket lugna yogapass. Det är allt. Gissa hur frusterande det är? Lugna promenader hade säkert fungerat om det inte vore så sabla kallt ute. Det värker i hela kroppen bara jag tänker på hur kallt och gräsligt det är. Skall jag någonsin komma i form igen? Träningvärk när det redan gör apont i hela kroppen. Skulle inte tro det va!

Men nu är det lite varmare ute. Våren kanske, kanske är på gång.

Vänder allt då? 

Gjorde mitt allra första försök att baka LCHF style. Blev riktigt bra! Vet inte riktigt om jag blev helt kompis med Sukrinsmaken bara. Men man kanske vänjer sig!

Iallafall så här gjorde jag ;-)

Kladdkaka ca 8 rejäla bitar

Sätt ugnen på 200 grader. Smält 100 gram smör och låt svalna. Vispa ihop 3 ägg och 1½ dl Sukrin Mellis (finns att köpa HÄR). Blanda 3 dl mandelmjöl (som man lätt gör själv genom att köra mandel till fint mjöl i matberedare), 3 msk kakao, 1 tsk bakpulver och 1 krm vaniljessens. Blanda ihop äggblandningen med de torra ingredienserna. Rör ner det smälta smöret. Häll i smörad och bröad (jag använde mandelmjölet) form. Grädda i ca 15 min.

Servera med vispad grädde blandad med turkisk yougurt och halvtinade jordgubbar!

Nu när ljuset äntligen börjar återvända så återvänder hoppet om att det faktiskt kommer bli sommar detta året också. Tack vare den låååångvariga kylan och långa vintern höll jag nästan på att tappa hoppet där ett tag. Men nu tror jag på det igen.

Bläddrade igenom alla gamla sommarbilder för lite mer inspiration. Måste erkänna att man knappt är på riktigt ;-)

Första gången vi provade att göra blomkålsris och jisses så gott det var. Och korv stroganoff, det var SÅ länge sedan vi åt det med riktig grädde. Är proppmätt på en vanlig portion. Hade jag ALDRIG varit med vanligt ris till och sås gjord på lättmjölk!

Korvstroganoff med blomkålsris 4-6 portioner

Korvstroganoff:

Skiva ner 1 falukorvsring, med hög kötthalt, i bitar. Hacka 2 gula lökar. Fräs lök och korv i en rejäl klick smör. Salta och peppra. Blanda i ca 3 msk tomatpuré. Häll på 2 dl vispgrädde och 1 dl standardmjölk. Lätt småputtra en stund. Smaksätt med lite paprikapulver.

Blomkålsris:

Riv ett blomkålshuvud antingen på ett rivjärn eller riv ner i matberedare. Stek lite i taget i smör några minuter. Salta och peppra ordentligt. Annars smakar det inte så mycket.