Vaknade med ett ryck i morse (?) och upptäckte förfärat att klockan var över 11! Helt galet, vilket slöseri på en ledig dag... Eller inte kanske? Förmodligen var det precis vad jag behövde. Har jobbat 7 av det senaste 8 dagarna och let's face it, även om jag har ett jobb som är fantastiskt kul och givande så tar det på krafterna.

Men även om sova är min favvosysselsättning så vill jag kunna njuta av livet de dagar jag faktiskt är ledig. Är helt slutkörd på energi och den tankar man väl bäst genom att göra roliga saker och vara med människor man älskar. Eller?

Knepigt ekorrhjul det där...

De senaste höstarna/vintrarna har jag haft problem just med att hitta energi. Viljan är så stor men orken är så begränsad. Beror det bara på den hemska kylan och mörkret? Jag har ingen annan förklaring. Jag verkligen trivs med mitt jobb, jag har världens finaste familj och jag har en hel hög med goa kompisar. Jag försöker verkligen äta så bra det bara går och jo, jag tränar. OCH jag försöker vara ute i dagsljuset så mycket jag har möjlighet till. Men varendaste höst och vinter blir det likadant... Jag känner mig som förlamad, kroppen värker av kylan och hela mitt väsen skriker efter att krypa ner under täcket. Jag sover middag en stund, nästan varenda dag. Men inte blir det bättre för det...

En björn skulle man vara... Tänk vilken lyck att få äta sig riktigt smällfet under sensommaren, få sova bort långa hemska vintern i en vam och go päls, för att sedan under våren vakna upp och vara i sitt livs form igen ;-)

Någon som har några energiskapande tips? Så här kan man ju inte ha det. Livet är liksom lite för kort.

Ni vet hur det är när man kommer hem, aptrött, från jobbet. Dessutom är man lite småhängig, lite halvt förkyld ni vet. Och huvudvärken smyger sig på så smått typ. När man då äntligen, efter en alldeles för lång dag landar hemma så gapar kylskåpet retsamt tomt och man inser att man är alldeles för hungrig och trött för att ens orka tänka på att gå och handla (ni känner igen?)

Det är DÅ det är så himla surt att man är är den som är förälder, vuxen, mamma...

Det är DÅ man önskar man var liten, barn och man hade en mamma eller pappa som bara tog tag i eländet.

Typ så...

Söndagens yogapass är ofta den allra bästa stunden på veckan. Istället att för att känna söndagsstress inför veckan som kommer så startar man den med den skönaste känslan i kroppen. Huvudet blir alldeles mosigt och kroppen sådär skönt avslappnad. Natten mellan söndag och måndag sover man som på bomull. Och då är det helt okej när man vaknar upp och det är måndagmorgon.

Kvällens pass var lika härligt som vanligt. Och nu sitter jag här och är så där lycklig, lugn och skön som man bara kan vara efter ett underbart pass!

Nu blir det film med Mange och Maja.

...Nu är det SÖNDAGSmys!

...men här tänker jag hänga en vecka i december!

Känns som om det fungerar va? *Mooohaaaahaaa*

När man som jag oftast lever livet i 180 knyck är det de små små vardagsögonblicken som oftar skapar den största lyckan. Och tro mig, jag njuter av dem!

Att ha en ledig lördag tillsammans med hela sin familj, en fika på stan tillsammans med sin bästa mams eller en liten stund ute i det sköna vädret tillsammans med två av de finaste man har! Det är något att leva av när livet ibland känns som en uppförsbacke ;-)

Alltså, jag gillar inte det här med att jobba på helgerna men en konsekvens av det är att jag oftast är ledig en vardag i veckan. Det bästa med det är att få hämta Axel på skolan när han slutar och på så sätt få lite ensamtid med honom.

Idag var det så fantastiskt härligt ute att vi bara inte ville gå in utan hängde på gården en stund. Han är så festlig att vara med, min son. För han har förmågan att kunna småprata precis som en vuxen. Hur har du haft det idag mamma? Vad har du ätit till lunch osv ;-) Han är verkligen helskön att spendera sin lediga tid tillsammans med! sedan att han tillslut tjatar hål i huvudet får jag leva med. Man är ju ändå sin mammas son!

Hösten är verkligen inte min favvoårstid (med var tanke på vad som händer sedan....VINTERN!!!!), men sådana här härliga dagar är njutbara!

Inser vilken wannabemorsa jag är när jag som är 30 år äldre än sonen har samma skosmak som honom!

Finaste, finaste Axel <3

Ni kan inte ana hur härligt det är att vara på gång igen efter att ha tappat kontrollen helt och hållet. Min kropp rör på sig igen och jag går ut och går oavsett hur trött jag är eller hur skönt det hade varit att sitta kvar i soffan när klockan är sent på kvällen. Träna varendaste dag i veckan lovade jag mig själv och jag gör det! Jag tränar igen! Varenda dag! Det går inte fort, jag orkar inte lika mycket som jag gjort förrut, men jag är på väg och det är härligt! Jag svettas igen!

Första veckan med yoga, powerwalks och träningskvartar i massor har resulterat i 2 (!!!!!) kilo minus på vågen. 2 kilo som jag inte behöver släpa med mig runt när jag schavar runt elljusslingan på kvällarna! 2 kilo som jag har gjort mig av med en gång för alla!

Var ute på en skön morgonprommis tillsammans med en kompis i morse, kom hem duschade och käkade frulle. Har jobbat med lite trista saker som blivit liggande alldeles för länge och nu skall jag snart göra mig redo att hämta Axel på skolan. Sedan undrar jag om det inte får bli lite träning till ikväll. Är så jädra sugen ;-)

Have a nice day folks!