Direktlänk till inlägg 20 maj 2010
Tro det eller ej, men inte trodde jag att jag skulle bli såhär berörd av att en av barnens två kaniner gick hädan igår. Vackra Vilma blev nästan 5 år gammal och vi fäller en tår eller två här hemma.
Man kan tänka att eftersom jag ser döende och döda människor i mitt arbete, så skulle inte en liten kanins bortgång kännas så förfärlig. Men det gör det. Framförallt känns det lite jobbigt att lilla Saga som är kvar ser helt olycklig och övergiven ut. De två kaninerna har levt ihop hemma hos oss sedan de var bebisar och risken är väl att Saga sörjer sig till döds... Så nu ger vi henne mer kärlek än vad hon har fått på länge ;-)
Vilma har vi makabert nog lagt i frysen i väntan på att hitta en bra gräsmatta att gräva ner henne i (så går det när man inte har någon egen tomt). Barnens farfar har redan barnens marsvin begravd i sin trädgård så vi kanske får våldgästa honom i helgen för en storstilad begravning!
Jordens sötaste ninisar. Saga till vänster, Vilma till höger
Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...
Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke. Hur är...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 |
5 |
6 | 7 |
8 | 9 | |||
10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|