Såhär är det. Jag är Norra Europas allra värsta skåpsätare, eller ja kanske inte Norra Europas kanske, men, ja ni fattar... Har jag någonting hemma som är smarrigt att tugga på så blir det oftast uppätet innan någon annan här hemma hinner blinka. En stor last, men oftast hanterbar, eftersom jag duktigt nog ser till att jag sällan har något snask hemma. En för det mesta riktigt smart taktik.

Nu till saken. Jag har i två veckor haft en STOOOOR chokladkaka gömd här hemma. Eller, egentligen är det Majas chokladkaka, men eftersom hon trodde vi hade glömt den i Halmstad när vi var där så kan man väl säga att jag la beslag på den... Kanske inte SÅ bussigt, memmen nu gjorde jag det iallfall. Och fatta hur nöjd jag är med att jag inte har ätit upp den. Dessutom visste ju inte resterande familjen om att den fans under hela förra veckan dvs jag hade kunnat sätta i mig hela själv utan att någon hade märkt av det. Men gjorde jag det? NÄ!

Nu har dock Mange och Maja fått nys om den stackars chokladkakan och letar intensivt på kvällarna när det stora sockermonstret lockar och pockar. De är galet sura på mig och tycker jag är världens  snålaste och jag njuter av tillfredsställelsen att jag, den största snaskgrisen utav dem alla har kunnat låta den vara...

Magnus hävdar självsäkert att det visst inte finns någon chokladkaka, men här älskling kommer en litet bildspel över vart den hållt hus de senaste veckorna...

Under Majas huvudkudde låg den ett tag...

Bakom kvällssysselsättningen...Där borde ni väl hittat den?

Finn ett fel!

No Comments...

Under någon annans huvudkudde...

Här har den spenderat den mesta av tiden!

Hade även ett kort gästspel här...

Gissa nu vad resten av min familj kommer syssla med under tiden jag är på yogan?