Brukar egentligen inte avlägga några direkta nyårslöften, men efter att jag och maken fnissande insett att vi har samma mål med året som kommer så bestämde vi oss att tumma på följande punkter:

Ett stort mål är att göra oss av med mer prylar. Desto mer prylar desto mer energi går åt, både för miljön och för oss. Att hålla ordning på prylarna är både trist och ångestskapande. 1 pryl per person och vecka skall slängas eller skänkas bort. Dessutom kommer inte en endast ny pryl in i hemmet utan att två gamla försvinner. Gissa hur skönt det kommer att kännas om ett år!

Vårt andra löfte är att verkligen PRIORITERA vår träning. Vi gillar båda att träna men de sista åren har träningen hamnat så långt ner på "att-göra"-listorna att det helt enkelt inte blivit av tillräckligt ofta. Vilket inneburit att energinivåerna varit nere på botten. En lösning på problemet med för lite träning är att faktiskt vara mer aktiva som familj, att helt enkelt bli bättre på att träna och umgås samtidigt!

Känns riktigt, riktigt bra det här! Två mål som är fullständigt realistiska att nå! Förövrigt har jag som vanligt massor av egna, personliga mål som jag tänker jobba mot under kommande år.

Men de håller jag för mig själv... *L*

Kramelikram

 

nilla

3 januari 2010 09:52

Det där anti-prylmålet skulle jag också behöva ha. Till att börja med skulle man kanske sluta köpa allt som man absolut inte behöver. Både för miljöns och det egna välbefinnandets skull.
Träningen är ju också viktig förstås, men jag tenderar att träna mindre om jag i förväg bestämmer mig för att jag måste. Min kärringen-mot-strömmen-mentalitet som sätter käppar i hjulet.
God fortsättning och lycka till med löftena!

http://nillalivet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...