Ja, igår var en riktig lipdag och jag kände mig både sviken, ledsen, arg, förorättad, bortglömd, missunsam, nonchalerad och lite avundsjuk. Inga smickrande och sympatiska känslor precis...*skäms lite*  

Idag känns det dock lite lättare om än som om det fortfarande sitter en stor klump i bröstet. Det är många enskilda händelser som får det att kännas såhär och igår var frustrationen stor över att det så mycket som går mot mig. Känner att jag skulle behöva lite flyt i livet ett tag iallafall...

Hur som helst så är det bara tre veckor kvar tills sonen, mamsen och jag sticker iväg till sydligare breddgrader för en veckas energitankande och det är ärligt det enda som håller mig uppe just nu... Det skall bli så skönt att det inte är klokt!

Illafall... I dag ringde en av mina chefer och hon ville att jag skulle jobba två nätter till. Vilket känns som en mycket bra grej! Två nätters lön till kommer göra MASSOR i plånboken när lönen kommer i december. Visserligen var dagen i morgon fullbokad med saker som jag nu får ställa in i förmån för lite sömn, men det är bara att gilla läget! Två nätters jobb är just nu väldigt värdefullt!

 

Den rosa mamman

25 november 2009 15:38

Hej! Det är väl ingenting att skämmas över att man känner sig sviken, ledsen, arg m.m, det tillhör ju vardagen att det går upp och ner. För mig känns det dock som att de dagar jag känner mig nöjd o glad är få just nu.
Tack för titten på din blogg. Ha det så bra!
Den rosa mamman

http://mammanrosa.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...