Papsen min  hade tänkt ta med sig yngsta dottern och lillebror på en fredagsutflykt till vattnet med fikakorg och allt. Jag skulle stanna hemma för att klippa några MYCKET långhåriga småflickor. Men då de långhåriga småflickornas mamma ligger hemma och är sjuk så får flickorna bli korthåriga en annan dag. Och Vips, så kunde visst jag med åka med på utflykt! En liten stund att stillhet och lycka. Tänk att lite kluckande vatten, fika utomhus och solen som värmer kan framkalla sådan tillfredställelse och lycka...

Nu fredagsmys med egengjord pizza, någon bra film och sedan packning inför morgondagens äventyr!

Tjing!

Började dagen med den sedvanliga morgonpromenaden runt Nolhaga i det vackra vädret. Det var kallt som sjutton, men vad gör det när solen skiner så himla härligt? Gick hem, njöt av en härlig frukost och efter en välbehövlig dusch la jag mig på spikmattan en stund, och somnade. Som en stock! Sov i nästan en timme och vaknade mosig och med ytterst dåligt samvete. Dock fantastiskt avslappnad! Kände att jag behövde göra lite nytta och hittade ÄNTLIGEN ett jobb att söka. Dessutom inte vilket obb som helst utan drömjobbet! Gissar att det kan bli svårt att ens få komma på intervju, men det känns bra att ha sökt det iallafall. Kanske det ändå är så att det börjar lätta lite grann... Regeringens alla miljoner kanske ändå kommer resultera i lite fler jobb! Hoppas, hoppas!

Fick iallafall tummen ur och fila lite på mitt cv och personliga brev, vilket underlättar sökandet en hel del! Nu jäklar är jag på hugget igen! 

...är en helt fantastisk bok som jag har sträckläst idag istället för att söka jobb *skäms lite* Tre timmars njutning! Tårarna strömmade  periodvis nedför kinderna och ner mellan brösten och sonen undrade förfärat vad det var med mig... Läs den!

Nu skall jag snart ge mig bort till gymnastikenshus (IGEN!) för veckans första yogapass . Känns som om jag bor där borta nuförtiden... Men efter ikväll skall jag inte dit förrän på söndag, vilket faktiskt känns ganska skönt! Efterson jag denna veckan har kommit ut på morgonprommis varje dag så är mina träningstimmar uppe i en ansenlig summa. Det är underbart att börja hitta tillbaks till formen jag en gång var i. Men det går långsamt. Är som vanligt lite otålig och vill att det skall hända mer . NU. På en gång...

Japp, då satt man här igen. Nyduschad och fräsch efter ytterligare en kväll med träning. Passet gick bra och jag är SÅ nöjd med mig själv att jag fick ihop ett så bra pass på så kort tid och med SÅ dålig inspiration. Yngsta dottern gick med mig och även papsen var där, vilket absolut var en stämningshöjare! Alltid skönt med en egen hejarklack som kan egoboosta efteråt! Nu har jag bara mina egna tre pass yoga kvar att instruera denna veckan. Men nästa vecka blir det samma visa igen. Skall ta mamsens gympa på måndag och aerobicpasset (det jag var på igår), på tisdag. Tjänar tyvärr inte allför många kronor på att instruera, men en trevlig bieffekt är att kroppen börjar återfå sin forma form ;-)

Det bästa med att träna är dock att det är så fantastiskt skönt att glida ner mellan lakanen efteråt. Idag när maken dessutom har tvättat och bäddat rent i sängarna är det nästintill den största lycka man kan känna...

Godnatt på er!

Med jordens träningsvärk i antågande kom jag ändå ut på en morgonprommis i morse. Det gäller att passa på när det är härligt väder ute minsann! Dessutom har jag det tillgodo de mornar när regnet öser ner och jag bara INTE vill gå ut!

Ikväll är det nästa utmaning på schemat. Ledaren som instruerar stepupen är sjuk och arbetslösa jag får rycka in som vikarie (tur att man är välutbildad ). Idag slipper jag dock inte lika lätt undan som igår när jag lyckades rota fram ett gammalt pass. Step har jag inte instruerat på år och dar och de gamla passen jag har legande håller ingen högre klass längre. Så denna dagen får vikas till att sätta ihop ett nytt pass. Det innebär förvisso löjligt mycket jobb för enbart en timmes betalning. Men whatever... Jag får väl förhoppningsvis en ego kick av att takterna fortfarande sitter i som betalning!

Tjingeling

Jisses, det blev inte bara ett träningspass idag, det bidde två. Efter jag hade kört mitt gympapass (vilket förövrigt gick bra och var uppskattat), var det ett aerobicpass som jag visst var tvungen att vara med på. Tänkte egentligen bara köra en stund, men det var så himla roligt att jag blev stannande hela timmen. Dock var benen som gelé på slutet ;-) Det var inte igår jag körde skiten ur mig själv på det viset... Blodsmak i munnen, högröd i fejjan och kläder som gick att vrida ur efteråt, men GOD vad härligt det var!

Kommer att sova prinsessömn efter detta. Lovely!

Natti <3

Ikväll skall jag var gympavikarie. Leder ju ingen egen gympa nu för tiden, utan instruerar bara yoga. Vilket får till följd att jag inte har något aktuellt bra pass. Vad göra då? Jo ta och damma av ett gammalt pass som inte är allför töntigt... Valet föll på ett från vårterminen-03. Jisses vilken nostalgi!  En festlig sak är att jag alltid döper mitt pass efter den härligaste låten. Våren -03 var det tydligen följande låt som var den hetaste...

Vad som var så festligt var att just den terminen hade jag sonen i magen och vägde en handfull kilon från tresiffrigt Så så vidare viktlös var jag inte...

Känner att jag, efter snart en vecka utan arbete, börjar landa litegrann. Saker och ting börjar falla på plats och suget efter att komma igång och jobba finns här! Problemet är att jag inte riktigt hinner söka jobb... Barnen skall till skolan, kompisar skall umgås med, tvätt skall tvättas, mat skall handlas OCH lagas, gympapass skall ordnas, barn skall hämtas, tandläkaren skall besökas, hår skall klippas, papper skall fyllas i.... and so on...

Det är verkligen hur trevligt som helst att få umgås med folk igen, men telefonen ringer HELA tiden. Jag är ju ändå hemma... (sluta inte ringa nu alla ni fina, jag älskar när ni ringer, det blir bara att jag inte hinner med det jag borde när jag babblar i telefon dagarna i ända...)

Dagarna går i rekordfart och denna veckan VILL jag verkligen börja komma igång med jobbsökandet! Det är kul att jobba och jag är livrädd för att jag skall bli helt förslappad av att gå hemma. Jobblusten är jag jätterädd om eftesom jag inte alltid har haft den. När jag hade salongen hade jag alltid söndagsångest, och det vill jag verkligen inte uppleva igen!

Idag hade vi mysbesök av bästa K som bor i Stockholm. Hon är nere i stan för att hälsa på  sina föräldrar, så idag passade vi på att käka lunch ihop. Vardagslyx. Helt klart! Och lycka för sonen som fick intensivleka med L i några timmar!