Vet inte om det var helgens eufori vs. vardagen som smällde till i morse. Eller om det var insikten över att jag fortfarande är en arbetslös, småtrist, luspank, halvfet, energilös trebarnsmorsa med gropiga lår och sneda tänder...

I går kände jag mig oövervinnerlig och att hela världen låg för mina fötter men idag är jag hellåg och kämpar förtvivlat för att hitta lite inspiration...

Någon som har lite över?

 

Magnus

14 september 2009 18:28

anna anna anna... VAD ÄR DET FÖR DAG IDAG?!

och om inte det hjälper att tänka på en överlycklig magnus som dansar samtidigt som han säger EN UNDERBAR DAG och tvingar dig göra detsamma så vet jag inte vad :)

http://intresseakuten.blogg.se

 

Kattis

14 september 2009 22:59

kolla din hotmail lilla anna så kanske tisdagen ljusnar något!

http://www.metrobloggen.se/kattiskorvapa

 

Anna

15 september 2009 14:50

Magnus! Du är bäst!!!! Det räckte med att se dig framför mig så började jag garva... Det är tur att jag har dig!

Kattis! TACK kompis. Inspirerad av ditt mail tog jag iniativet till att ringa om liknande arbete med två ställen lite närmare och fick iallafall ett "kanske" på ett ställe!

http://anna-panna.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...