Så var det vardag igen och ändå inte. Maken jobbar  och äldsta dottern är fortfarande i fjällen, så jag och de två yngsta får klara oss själva. Sonen fick ett återfall av hög feber inatt så han är ganska hängig.

Skumt det där. Han är rastlös som få efter att mestadels varit inomhus de senaste dagarna, samtidigt så är han alldeles för trött för att göra någonting. han mest bara gråter. Gullegubben.

Dottern har äntligen en kompis här. Hon var vansinnigt trött på att bara umgås med sin familj igår så nu är lyckan gjord!

Hade tänkt att vi skulle ta oss en sväng till stan idag, men det är inte att tänka på nu när sonen inte är ok. Även om han inte har alltför mycket feber nu så skulle han aldrig palla att gå hela vägen in till stan. Får väl ta det i morgon istället. Så nu har jag två lika festliga saker att välja på att göra. Antingen tar jag tag i all tvätt som blev tvättat igår eller så tar jag tag i och uppdaterar hemsidan för vår Gymnastikförening. Det senare behöver bli gjort innan fredag då vi har annonser i tidiningarna inför terminsstarten. Det trista är att det är ungefär en helddags arbete och om jag väl sätter mig för att ordna det hade det varit vansinnigt skönt att bli klar. Gissar att det inte är möjligt med en uttråkad, klängig och kramig son hemma...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...