Två lediga sköna dagar har jag och sonen haft. Jag har lyckats göra åtta personer lite snyggare i håret, vi har börjat ta tag i sunkhemmet, jag har fått kört några träningspass och har ÄNTLIGEN haft tid att laga ordentlig mat, efter sex veckors dålig mathållning. Varför är det ingen annan i min familj som tycker att det är viktigt med riktig mat? Det skulle funka med snabbmakaroner och mamma scans köttbullar till både lunch och middag, sju dagar i veckan, om resten av familjen skulle ta ansvar för maten. De skulle förvisso få skörbjugg inom en vecka, men va faan, det är ju skitjobbigt att laga mat...

Det är inte utan att jag blir tokprovocerad för att hemmet och familjen bara rasat för att jag inte har styrt upp saker och ting här hemma den senaste tiden... Jämnställd familj, my as!

I morgon skall sonen vara på förskolan igen. Även om det bara blir en halvdag eller så. Har en hel del att ta tag i som har hamnat på efterkälken. Bibblan, samtal, mail och annat bjäfs. Har även ett nytt yogapass att ta tag i . Nästa termin börjar ju bara om några veckor...

Tänker att jag skall få gjort det i morgon så kan vi njuta av långledigt sedan. Eller, jag skall ju jobba två nätter nästa vecka, men det blir nästan långledigt ändå!