Har ju precis glömt av...

Euforisk som jag var i helgen har jag ju helt glömt av att redovisa från dotterns konfirmation. Är själv konfirmerad, men det vara inget som lämnade något större avtryck i mitt liv. En ganska så långtråkig historia faktiskt. Men dotters upplevelser är helt annorlunda. Sång, teater, dans och glädje bestod hennes dag av. Absolut den roligaste konfirmation jag har varit på! Om än lite skönt att det är över... *S*

Naturligtvis var hela släkten på plats och eftersom vädret var kallt, regnigt och blåsigt fick vi trycka in oss inomhus efteråt. Trångt blev det...Maken och dottern hade fixat all mat och bror min hade ordnat tårtorna. Så jag fick bara glida med! MYCKET skönt för en gångs skull!

 Mina sötaste barn tillsammans med sötaste brorsdottern. Myyyyys!

 Sonen ville också vara fotograf...

Någon som la märke till äldsta dotterns nya friss? Jag klippte henne helt hysteriskt en sen kväll förra veckan. Hon blev SÅ snygg och tackålov SÅ nöjd!

Före

Efter

 

ingrid

21 maj 2008 19:46

hallojsan,vilken mysig bloggare du är.Det här är alldeles nytt för mig men Marianne ringde mig idag så jag blev ju nyfiken som du förstår.Kanonfina bilder, men vad tiden går fort.Jag som fortfarande tror att jag är 25 .Kram till er alla från Ingrid i Mölndal

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...