Nu känner iallafall jag lite hopp om framtiden när solen värmer så gott. Har varit svältfödd på sol och värme så länge nu att jag är helt förundrad över att den faktiskt existerar. Fler som känner likadant?

Var ute på en härlig joggingtur tillsammans med papsen i morse. Vi tog samma runda som i tisdags. Då var det galet tungt, men idag kändes det faktiskt bättre. Backarna var inte riktigt lika branta och asfalten var inte lika hård. Slingan är 10 kilometer och idag hade jag faktiskt kunnat tänka mig att fortsätta en stund till. Härligt! Dock hade papsen det lite slitigare idag (han, däremot flög fram i tisdags). Så vi nöjde oss efter 10 kilometer.

Medan jag var ute lyckades maken kladda på ett andra lager färg i hallen och nu är iallafall väggarna färdigmålade. Sedan har vi bröstpanel som även den behöver få sig en omgång färg, men det får bli nästa helg eller något. Iallafall är färgchocken total! Kan inte bestämma mig om det är skitfräckt eller totalfel *fniss*. Men det är riktigt skrikit turkost! Maken håller på att slita med skjutväggarna och oj vad bra det blir! Skall bli härligt att få gömma skiten bakom där när det blir klart!

Nu är det middag och sedan väntar yogan. Gissar att det inte blir många alls nu när vädret är så underbart. Brukar vara likadant varje vår. De sista veckorna på terminen är manfallet totalt!

Ja ja, jag tycker det skall bli skönt iallafall!