I går bakade jag och sonen jättegoda mackor. Är ingen mästerbakare (det är min bror som är det...) och gör det relativt sällan. Mest för att jag tycker det är bökigt att diska efter mig. Degkrokar och kladd...Urk!

Men när jag hittade det här receptet blev jag sugen på att göra ett försök. Enkelt som sjutton, och inte så mycket kladd.

Receptet har jag hittat i Iform, men jag kunde inte låta bli att modifiera det lite grann.

Fiberrika morotsbitar

Ca 10 bitar

5 dl ljummet vatten

25 g jäst

1 msk olivolja

2 tsk råsocker

100 gr vetekli

200 gr grovt dinkelmjöl

200 gr fint dinkelmjöl

1 tsk salt

100 gr finrivna morötter

50 gr solroskärnor

50 gr sesamfrön

Rör ut jästen i ljummet vatten och blanda ihop olivolja, råsocker, vetekli och de två olika mjölsorterna, tillsätt saltet och de finrivna morötterna. Ta ca 2/3 av solroskärnorna och sesamfröna och blanda ner i degen.

Degen är nu ganska så lös. Låt den jäsa under duk i ca 2 timmar. Häll ner degen på ett mjölat bakbord utan att knåda den någonting. Dela den i två delar med en degskrapa. Fös ihop degen så det blir två längder och lägg på plåt med bakplåtspapper. Strö på resten av solroskärnorna och sesamfröna. Grädda i ca 20 minuter i 225 graders ugn. Låt svalna på galler och skär sadan upp i bitar.

Mums tyckte hela familjen. Skönt med hälsosamt bröd som inte smakar skosula. *S*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...