Tro det eller ej, trots att jag är trebarns mamma och den äldsta snart fyller 14 år har jag hittills inte varit hemma för vård av sjukt barn. Inte med ersättning från försäkringskassan iallafall. Det måste vara något sorts rekord eller?

Men i morgon så...

Då skall jag vara hemma med sonen som är sjuk och tro sjutton att jag tänker anmäla det till f-kassan.

Då kan man ju naturligvis undra varför jag, den usla modern aldrig varit hemma med mina sjuka barn. Förklaringen är enkel. När flickorna var små hade jag ju en egen frisersalong och hade inte en chans att vara hemma. Om barnen inte var FÖR sjuka så fick de ligga och vara det inne på mitt lunchrum.

Vrickat? Jagvet...

Sedan sonen föddes för fyra år sedan har jag gått i skolan och får naturligvis ingen ersättning av att vara hemma med sjuka barn.

Men i morgon så....

Då är det premiär! det känns nästan lite högtidligt...

Egentligen tycker jag att det är lite pinsamt att vara hemma när jag bara är sommarvikarie, men jag får leva med det eftersom maken var hemma med sonen hela förra veckan när jag jobbade. Då är det ju inte mer än rätt att jag är hemma, trots att det känns lite försmädligt på jobbet...( Man kan läsa mellan raderna att min arbetsmoral nästan är löjlig...)

Fast om jag skall vara riiiiiktigt ärlig, så skall det vara ganska mysigt att vara hemma med barnen i morgon...

Men...det får man inte säga högt ;-)