Yngsta dottern hade ju gymnstikuppvisning idag. Vet inte riktigt hur många gymnaster där var, men det var nog 15 grupper som visade upp sig. Äldsta dottern började på gymnastik när hon var 3, så vi konstaterade att det var 10:e året nu som vi satt där. Det var några år som båda våra tjejer gick på gymnastik, men nu är det bara den yngsta.

Och tänk, fast jag har varit med så många gånger, och ärligt talat är det ungefär det samma varje år. Fast det, så kan jag ALDRIG låta bli att fälla en tår för att jag tycker att det är så fantastiskt. Lika larvig är jag VARJE ÅR! Mina barn skäms lika mycket varje gång...

Men jag tycker att det är så himla fantastiskt. Alla dess gymnaster som bara är så duktiga. Allt från 3 åringarna som är ursöta och som glömmer av att de skall göra kullerbyttor för att de har fullt upp att vinka till mamma som sitter på läktaren, till de stora tjejerna och killarna som är bara SÅ duktiga. De är urgrymma och bara SÅ vältränade. Sedan blir jag bara Så imponerad av hela den ideella biten med alla ledare och föräldrar som sliter vecka efter vecka. ( Vissa, flera gånger i veckan) Efter som jag själv jobbar så mycker ideellt vet jag ju vad det innebär, och det gör att jag blir ännu mer imponerad!

Önskar att jag hade lite bättre med tid. För det hade varit himla roligt att ha hand om en barngympagrupp. Men jag inser att två ideella uppdrag, eller 3 som det kommer bli till hösten, är fullt tillräckligt. Iochförsig har jag inga styrelseuppdrag just nu. Men 1 aerobicpass, 1 yogapass och Junis varje vecka för änna räcka. Det är ju bara mina aktiviteter. Sedan har vi ju en pappa och tre barn med...;-)....och skola, och jobb....och ett totalt eftersatt hem med...

Ja jisses...det gäller att inte tänka efter på hur mycker det är, det är ju värsta magsårsvarningen på det...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, jag försakar min gamla blogg för min nya. Det kanske inte är snällt att bara strunta i sin gamla trokänare, men just nu gör jag det ändå. Behövde en nystart. Ett roligt projekt tillsammans med min dotter. Och kul, det har vi! Kom gärna på besök! ...

Det var INTE alls min mening att göra er oroliga. Att skriva ett sådant  deppinlägg som jag gjorde förra veckan och sedan inte höra av sig på mängder av dagar. En del har ringt och varit nojiga som sjutton och jag tackar för all omtanke.   Hur är...

Om jag ärligt får säga vad jag tycker så är det liiiiite för mycket just nu. Febern ger inte med sig (3 månader nu), jag skall till Borås x2 denna veckan för olika undersökningar. Jag jobbar i helgen, vi har en 14-åring här hemma som inte är helt bal...

Vaknade utan (tjoho) feber i morse. Skuttade inte (men nästan) till jobbet. Jobbade på utav bara sjutton. Promenixade hemåt i solen. Hämtade upp Axel med medföljande kompis på fritids. Tog vägen förbi affären och handlade. Gick hem plockade upp maten...

I fredags när jag kom hem från jobbet låg ett brev och väntade på hallmattan. Ett stort, fint brev med handskriven adress, hur ofta för man sådana nu för tiden? I låg ett brev från min rara kusin. Ett brev som värmde ända ner i magen. Fullt av kärlek...