Var ute och sprang en sväng idag efter att ha vilat i tre dagar. Var laddad och taggad och hade bestämt mig för att springa åtminstone 1 mil. Men redan från början kändes det urskumt. Det var precis som att det satt ett bälte över bröstet som gjorde att jag inte kunde djupandas. Skitläskigt.Försökte dock bita ihop för förövrigt kändes det ganska bra. Benen kändes lätta. Efter drygt 3 km trodde jag dock att jag skulle spy. Det kändes som om jag inte fick någon luft överhuvudtaget. Så jag drog på ännu värre bara för att komma hem så fort som möjligt. Jätteknäckande!! Så turen blev bara 5 km och det känns inte alls bra. Skall vila imorgon, så får jag se om jag kan ge mig ut på onsdag och se om det går bättre då.Nu skall jag deppa en stund och sedan skall jag hoppa i ett skönt bad.Sedan undrar jag om det inte får bli en mysig film ikväll och till det en av yngsta dotterns muffinsar som hon bakat idag.Tycker lite synd om mig själv just nu, men det går nog över om en stund...

Så har jag då äntligen blivit med msn. Efter mycket påtryckningar har jag nu abdikerat. Får se hur det fungerar.Det räcker med att jag sitter brevid döttrarna när de är ute och försöker ha 30 konversationer igång samtidigt för att jag skall få stressmagsår ;-)Toppen idé annars...Förutom det här med magsårsvarningen bara...